Michael Olsson, Team Serneke Allebike, och Hildegunn Gjertrud Hovdenak, Nesset CK, vann på lördagen den tionde upplagan av Cykelvasan. Båda cyklisterna avgjorde på upploppet med starka spurter.
– Det är väldigt väldigt stort att vinna här och så härligt för teamet. Vi kör så bra tillsammans, säger Michael Olsson.
Cykelvasan arrangerades för första gången 2009 och har i år över 25 000 anmälda deltagare, varav 13 000 i lördagens huvudlopp Cykelvasan 90 mellan Sälen och Mora.
De var länge en stor klunga i herrklassen. I Evertsberg halvvägs så var klungan 41 åkare stor. Bergspriset tog Emil Lindgren före norrmannen Thomas Engelsgjerd.
Fram till Oxberg via Lundbäcksbackarna hände det saker med den stora klungan. Till kontrollen var Dennis Wahlqvist och Johan Landström loss med ett 15-tal sekunder till en klunga på elva åkare.
Ett avgörande skede i loppet var när duon blev ikappåkt mellan Hökberg och Eldris, då Michael Olsson och norrmannen Emil Hasund Eid kom loss.
– Det var sjukt jobbigt när vi kom iväg. Jag hade lite krampkänningar i slutet. Jag försökte köra hårt men inte för hårt, berättar Olsson från Stenungsund och fortsätter:
– Jag visste att jag hade Emil och Dennis (teamkamraterna Lindgren och Wahlqvist) där bakom. Så jag kände mig ganska trygg och att jag inte behövde gå max. Jag visste att dom tar det om inte jag gör det.
In på upploppet i Mora var det inget snack. Den vassa landsvägscyklisten Michael Olsson var klart starkast över upploppet. Han har de tre senaste åren haft placeringarna 13, 28 och 8 i Cykelvasan.
Hur värderar du den här segern?
– Det är väldigt väldigt stort och så härligt för teamet. Vi kör så bra tillsammans. Jag sätter det här som nummer tre i karriären efter mina två SM-guld på landsväg.
Tvåan Hasund var nöjd efter sin premiär i Cykelvasan.
– Det var ett fint lopp och jag är väldigt nöjd. Jag hade inte åkt något av banan innan så allt var nytt, berättar han.
– Jag hade ingen chans i spurten. Jag var helt färdig. Men jag må komma tillbaka nästa år och vinna, säger Emil Hasund Eid med ett leende.
Vann klungspurten gjorde Emil Lindgren, Team Serneke Allebike. Målet var seger men Emil gladde sig mycket åt segern för teamet.
– Det här var fantastiskt. Jättefint lopp av oss allihop. Vi körde grymt bra, säger Emil som tog sin fjärde pallplats i Cykelvasan.
– Jag är supernöjd. Jag ville vinna självklart men det här är en seger för laget. Dennis gick iväg i Evertsberg som vi hade tänkt. Sen hade jag tänkt göra en attack på slutet men vi var så nära så jag fick ändra strategi och bevaka.
Damelit
När damerna, som startade 45 minuter före herrarna, kom till Risberg var tätklungan sex cyklister stor:
Linn Gustafzzon, Gunn-Rita Dahle Flesjå, Hildegunn Gjertrud Hovdenak, Hanna Bergman, Jennie Stenerhag och Sandra Salinger.
Den klungan höll samman upp till Evertsberg där Gustafzzon passerade först, några sekunder före övriga. Till Oxberg hade Salinger släppt med halvminuten.
Till Hökberg kom Hanna Bergman först tillsammans med Stenerhag, Hovdenak och Dahle Flesjå. Linn Gustafzzon var där borta ur leken.
De fyra åkarna växeldrog på väg in mot Mora och när det drog ihop sig till spurt var det Hildegunn Gjertrud Hovdenak, 33 år just idag, som var starkast.
Norskan tog därmed sin andra seger i Cykelvasan. Hon vann också 2014. Efter cirka tre mil gick Hovdenak omkull och det påverkade hur hon agerade resten av loppet.
– Det kostade mycket att komma tillbaka till tätgruppen. Så sen försökte jag inte på några spurtpriser, jag kände att jag var tvungen att spara allt till slutspurten, berättar Hovdenak.
– Jag längtade verkligen efter att vinna här igen. Det var verkligen härligt att det lyckades och det är så käckt att vinna här. Det är ett så otroligt bra arrangemang, så behagligt efter målgång.
Hovdenak har nu placeringsraden 2013 fyra, 2014 etta, 2016 tvåa, 2017 fyra och 2018 etta!
Hanna Bergman, Falu CK, som vann den första Cykelvasan 2009 och som på sex tidigare starter i loppet inte heller varit sämre än fyra, var idag tvåa över mållinjen och en glad sådan.
– Det var ett lite annorlunda lopp än tidigare år. Jag tycker det gick ganska sakta länge.
Hur upplevde du avgörandet?
– Vi växeldrog länge men med en kilometer kvar stannade allting och sen blev det rävspel. Jag brukar inte kunna hålla mig men nu tänkte jag att jag skulle ligga bakom. Hovdenak var grym i spurten men det var första gången jag slog Jennie (Stenerhag) i en spurt. Så jag är glad och nöjd.
Fyrfaldiga vinnaren Stenerhag som kämpat sig tillbaka från en mycket svår lårskada fick den här gången nöja sig med tredjeplatsen.
– Egentligen är jag glad att jag var med till spurten. Jag trodde inte det. Jag hade ingenting i benen idag. Det har gjort ont och det har varit tungt. Jag ska vara riktigt glad att jag är på pallen idag, säger Stenerhag.
Sist i spurten om pallplatserna och fyra över mållinjen blev Norges MTB-legend Gunn-Rita Dahle Flesjå, OS-guldmedaljör 2004 och flerfaldig världsmästare.
Vad säger du om loppet?
– Det var fint, det var flackt. Väldigt lite backar. Men vi har åkt i en fin grupp och kört jämnt. Men för mig var det lite förvirrande för jag hade inte koll på spurtpriserna och banan.
– Jag hade inte heller koll på slutet så jag gick lite för tidigt. Men Hildegunn förtjänade att vinna, hon var stark.
– Det är väldigt väldigt stort att vinna här och så härligt för teamet. Vi kör så bra tillsammans, säger Michael Olsson.
Cykelvasan arrangerades för första gången 2009 och har i år över 25 000 anmälda deltagare, varav 13 000 i lördagens huvudlopp Cykelvasan 90 mellan Sälen och Mora.
De var länge en stor klunga i herrklassen. I Evertsberg halvvägs så var klungan 41 åkare stor. Bergspriset tog Emil Lindgren före norrmannen Thomas Engelsgjerd.
Fram till Oxberg via Lundbäcksbackarna hände det saker med den stora klungan. Till kontrollen var Dennis Wahlqvist och Johan Landström loss med ett 15-tal sekunder till en klunga på elva åkare.
Ett avgörande skede i loppet var när duon blev ikappåkt mellan Hökberg och Eldris, då Michael Olsson och norrmannen Emil Hasund Eid kom loss.
– Det var sjukt jobbigt när vi kom iväg. Jag hade lite krampkänningar i slutet. Jag försökte köra hårt men inte för hårt, berättar Olsson från Stenungsund och fortsätter:
– Jag visste att jag hade Emil och Dennis (teamkamraterna Lindgren och Wahlqvist) där bakom. Så jag kände mig ganska trygg och att jag inte behövde gå max. Jag visste att dom tar det om inte jag gör det.
In på upploppet i Mora var det inget snack. Den vassa landsvägscyklisten Michael Olsson var klart starkast över upploppet. Han har de tre senaste åren haft placeringarna 13, 28 och 8 i Cykelvasan.
Hur värderar du den här segern?
– Det är väldigt väldigt stort och så härligt för teamet. Vi kör så bra tillsammans. Jag sätter det här som nummer tre i karriären efter mina två SM-guld på landsväg.
Tvåan Hasund var nöjd efter sin premiär i Cykelvasan.
– Det var ett fint lopp och jag är väldigt nöjd. Jag hade inte åkt något av banan innan så allt var nytt, berättar han.
– Jag hade ingen chans i spurten. Jag var helt färdig. Men jag må komma tillbaka nästa år och vinna, säger Emil Hasund Eid med ett leende.
Vann klungspurten gjorde Emil Lindgren, Team Serneke Allebike. Målet var seger men Emil gladde sig mycket åt segern för teamet.
– Det här var fantastiskt. Jättefint lopp av oss allihop. Vi körde grymt bra, säger Emil som tog sin fjärde pallplats i Cykelvasan.
– Jag är supernöjd. Jag ville vinna självklart men det här är en seger för laget. Dennis gick iväg i Evertsberg som vi hade tänkt. Sen hade jag tänkt göra en attack på slutet men vi var så nära så jag fick ändra strategi och bevaka.
Damelit
När damerna, som startade 45 minuter före herrarna, kom till Risberg var tätklungan sex cyklister stor:
Linn Gustafzzon, Gunn-Rita Dahle Flesjå, Hildegunn Gjertrud Hovdenak, Hanna Bergman, Jennie Stenerhag och Sandra Salinger.
Den klungan höll samman upp till Evertsberg där Gustafzzon passerade först, några sekunder före övriga. Till Oxberg hade Salinger släppt med halvminuten.
Till Hökberg kom Hanna Bergman först tillsammans med Stenerhag, Hovdenak och Dahle Flesjå. Linn Gustafzzon var där borta ur leken.
De fyra åkarna växeldrog på väg in mot Mora och när det drog ihop sig till spurt var det Hildegunn Gjertrud Hovdenak, 33 år just idag, som var starkast.
Norskan tog därmed sin andra seger i Cykelvasan. Hon vann också 2014. Efter cirka tre mil gick Hovdenak omkull och det påverkade hur hon agerade resten av loppet.
– Det kostade mycket att komma tillbaka till tätgruppen. Så sen försökte jag inte på några spurtpriser, jag kände att jag var tvungen att spara allt till slutspurten, berättar Hovdenak.
– Jag längtade verkligen efter att vinna här igen. Det var verkligen härligt att det lyckades och det är så käckt att vinna här. Det är ett så otroligt bra arrangemang, så behagligt efter målgång.
Hovdenak har nu placeringsraden 2013 fyra, 2014 etta, 2016 tvåa, 2017 fyra och 2018 etta!
Hanna Bergman, Falu CK, som vann den första Cykelvasan 2009 och som på sex tidigare starter i loppet inte heller varit sämre än fyra, var idag tvåa över mållinjen och en glad sådan.
– Det var ett lite annorlunda lopp än tidigare år. Jag tycker det gick ganska sakta länge.
Hur upplevde du avgörandet?
– Vi växeldrog länge men med en kilometer kvar stannade allting och sen blev det rävspel. Jag brukar inte kunna hålla mig men nu tänkte jag att jag skulle ligga bakom. Hovdenak var grym i spurten men det var första gången jag slog Jennie (Stenerhag) i en spurt. Så jag är glad och nöjd.
Fyrfaldiga vinnaren Stenerhag som kämpat sig tillbaka från en mycket svår lårskada fick den här gången nöja sig med tredjeplatsen.
– Egentligen är jag glad att jag var med till spurten. Jag trodde inte det. Jag hade ingenting i benen idag. Det har gjort ont och det har varit tungt. Jag ska vara riktigt glad att jag är på pallen idag, säger Stenerhag.
Sist i spurten om pallplatserna och fyra över mållinjen blev Norges MTB-legend Gunn-Rita Dahle Flesjå, OS-guldmedaljör 2004 och flerfaldig världsmästare.
Vad säger du om loppet?
– Det var fint, det var flackt. Väldigt lite backar. Men vi har åkt i en fin grupp och kört jämnt. Men för mig var det lite förvirrande för jag hade inte koll på spurtpriserna och banan.
– Jag hade inte heller koll på slutet så jag gick lite för tidigt. Men Hildegunn förtjänade att vinna, hon var stark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar