Carola Häggkvist tvivel – orden om kärleken Jimmy

STENINGE SLOTTSBY. Det fanns en tid efter föräldrarnas bortgång och separationen från Runar Sögaard då Carola Häggkvist inte hade någon självklar plats eller flock att kalla sin.

Nu inviger hon sitt nya livsverk i träladan – och barnen Zoe och Amadeus stortrivs i huset som Carola hyr ett stenkast bort.

– Jag är glad över att jag lever min dröm med att kunna lyfta på boet om det behövs, säger den julshowaktuella artisten.

I vit yllekappa och högklackade bruna stövletter visar Carola Häggkvist oss runt i träladan som hon har stora konstnärliga visioner med.

– Här ska det bli en läktare och nedanför står mina "seats of honor" – hedersplatser – för mina mest trogna fans. Per och Åsa (friherreparet Taube som har Steninge Slott, reds anm) är ju nära vänner med kungen och drottningen så jag borde ha några vackra stolar i beredskap om kungaparet dyker upp. Alla de dyraste platserna på första raden till min show "Jul med Carola" har blivit sålda, förklarar Carola.

Det var i våras som Carola Häggkvist hyrde ut sitt hus i Bromma i västra Stockholm och i stället hyrde ett hus i Steninge Slottsby, precis intill träladan.

– Jag stortrivs. I'm a countrygirl. Här får jag plats med min hoj och min husbil. Det är otroligt vackert här och jag har sett många par förlova sig på bryggan där jag själv går och badar, säger Carola.

Och det var på ett födelsedagskalas för några år sedan hos kungavännen Noppe Lewenhaupt som artisten först hörde talas om Steninge Slottsby.

– Per Taube tyckte att jag skulle hålla till i stenladan, men jag frågade om han inte hade någonting ruffigare. Då föll valet på träladan. Det känns stort att bjuda hem publiken till mig i år stället för att som tidigare åka ut på en stor nordisk julturné.

För knappt tre veckor sedan lades golvet i träladan och Carola Häggkvist var själv med och röjde ur och sopade rent i den stora lokalen.
Carola är dålig på att ha nyopererade foten i högläge

Med din hallux valgus-opererade (snedställd stortå, reds anm) fot?

– Nej, det var innan dess som jag sopade. Nu är jag snart "rehabbad" med den.

Hur har du gjort för att bli bättre i foten?

– Du ska ha foten i högläge. Det kanske inte är min största styrka att ligga still... Och egentligen ska man ha andra sorters skor än sådana här högklackade kängor. Men jag fick mycket gjort under konvalescensen. Jag har hunnit få ut alla mina inbjudningar till vännerna så att mina närmaste vet om var jag håller hus framöver. När man spelar så nära Stockholm och har ett stort kontaktnät är det många som hör av sig dagarna före premiären och vill komma och titta och det hinner man inte.

Nils Poppe hade sin Fredriksdalsteater i Helsingborg och Lasse Åberg har sitt museum i Bålsta. Men det känns inte som att någon kvinna i Sverige tidigare har dragit i gång ett så stort konstprojekt som du gör här i ladan?


– Samtidigt känner jag att jag skulle ha gjort det här för 20-30 år sedan. Det ger en sådan frihet, såväl konstnärligt som att kunna göra små saker som att gå upp och gigga, ha samling och fest för mina fans. Vi fick hålla till i parken här utanför senast och som tur var regnade det inte.

Carola slår sig ner i ett av dessa "seats of honor" och slevar i sig några skedar soppa, som vid det här laget har hunnit bli helt kall.

Du sade att dina föräldrar skulle ha fått sitta på dina "seats of honor" om de levat och i "Sommar i P1" pratade du om att du inte riktigt hade någon familj som du kallade din när din mamma och pappa gick bort och du skilde dig. Hur känns det på den fronten nu du har flyttat till Steninge Slottsby?

– Samtidigt tycker jag att saknaden med åren är lika stor, om inte större. Jag saknar mina föräldrar, den äldre generationen... Men jag är glad över att jag lever min dröm med att kunna lyfta på boet om det behövs. Nu pendlar jag till Bromma med Zoe som fortfarande går i skola där, men bor här. Amadeus har fått åka med henne några gånger om morgnarna, så det är klart att det är lite logistik. Men jag har bott i Uppsala och i Dallas. Det går att lösa saker. Jag är nyfiken av mig och trivs. Har jag mina saker omkring mig och gör det mysigt så blir det bara bättre och bättre. Det har fått från bra till bättre.
Amadeus bar mamma efter operationen

Amadeus hjälpte till när du flyttade hit till Steninge Slottsby i våras?

– Ja, det gjorde han. Men framför allt hjälpte han till när jag var nyopererad. Då var han gullig och bar mig. Det var på hans initiativ, men helt plötsligt kånkade han upp mig för trappan. Han är stark.

Jag ser att Amadeus, 20, är skriven hos sin pappa Runar i Nacka. Han spelar ju fotboll i IK Frej i Täby och tränar stenhårt varje dag. Han har inte pratat om att flytta hemifrån?

– Nej, det har han inte. Och han har ett rum här också. Jag uppskattar så enormt när han är hemma och hänger med oss en fredagskväll. Han är klipsk, smart, snabb, inlyssnande, kan säga ifrån, är ärlig... Det är en väldig tillgång. Han har en jättefin flickvän också som pluggar uppe i Luleå och när vi är hela gänget då blir det också väldigt trevligt.

Du visade på Instagram att Jimmy Källqvist och du spelar och sjunger och Zoe sjunger i Adolf Fredriks kyrkokör. Är Amadeus också med och spelar?

– Zoe har börjat spela gitarr. "Amme" (Amadeus, reds anm) kan också och han tycker att det är mysigt att höra Jimmy spela, men han är lite mer restriktiv. Jag försöker säga "kan du inte sätta dig vid pianot och spela?". Amadeus kör sin stil och sina låtar. Han är en cool tonåring. Han sitter inte och lirar med oss, men han tycker att det är läckert när vi spelar.


Zoe kallar Jimmy Källqvist för pappa

Jimmy Källqvist och du ses mycket. Han har en tomt intill din i Steninge och ni firade jul hemma hos hans familj i Robertsfors i fjol. I en DN-intervju för två år sedan sade du att Zoe kallar honom pappa?

– Ja, det gör hon. Zoe och Jimmy har känt varandra i fyra år. Men det finns nog vissa steg som behövs i en relation som vi inte har tagit ännu.

Du har deklarerat att Jimmy och du inte kommer att flytta ihop förrän ni är förlovade och "där att ni vill satsa hela vägen tillsammans". Vad är det som saknas för att ni ska komma dithän?

– Jag vet inte om jag har något bra svar på det. Men vi är inte där än att det är läge att flytta ihop och ta det vidare. Det är lite svårt att veta hur mycket tid man ska ge det. Och vad krävs för att vi ska nå dit?

– Båda är upptagna. Och det man behöver jobba på eller utvecklas i det tar man inte alltid tag i. Så är det för många par. Det vore fantastiskt om man kunde ägna lite mer energi åt att renovera en relation och bygga de hörnstenarna.

- Många kvinnor är entreprenörer och projektledare, men vi starka och kreativa kvinnor vill också kunna få vara svaga ibland. Och männen behövs.

Jag såg att du instagrammade efter din hallux valgus-fotoperation att det var fint att Jimmy höll dig i handen inne i operationsrummet, för du har varit van vid att klara dig själv?

– Självklart! Nu blev det i och för sig min son Amadeus som fick komma och hämta hem mig från sjukhuset till slut.

– Det blir en intressant fortsättning. Jimmy och jag båda mår väldigt bra och vi har en jättefin ton med varandra. Vi har en ärlighet som är jättefin. Det känns ändå vuxet. Man får lyssna in varandra också och sedan får vi se hur mycket mer tid man ska ge det.