Artikel 13 Klart: Europaparlamentet röstar ja till nya upphovsrättsdirektivet
Efter många turer har Europaparlamentet nu röstat igenom det nya upphovsrättsdirektivet med rösterna 348 mot 276. Fem röster fattades när det röstades om att någon del skulle förändras.
Under de senaste veckorna har trycket kring EU:s kommande direktiv om digital upphovsrätt nästan nått kokpunkten. Demonstrationer, stängda Wikipediasajter, namninsamlingar och intensiv lobbyverksamhet.
I dag kom Europaparlamentets besked – upphovsrättsdirektivet går igenom med röstsiffrorna 348 mot 276.
Det innebär att direktivet – inklusive de två mest kritiserade delarna artikel 11 och artikel 13– nu ska implementeras i medlemsländernas nationella lagar.
Men även om det nu blivit grönt ljus för direktivet så är det inte infört över en natt. Det tar några år innan det införts i den nationella lagstiftningen.
– Eftersom det är så pass vagt i vissa delar så kan det också komma att se rätt olika ut i olika länder, säger Daniel Westman, jurist specialiserad just på it-relaterad juridik.
De två artiklar som vållat debatt är artikel 11 och artikel 13. Artikelnumren har ändrats under tiden som förslaget till direktiv knådats om men det som ursprungligen var artikel 11 innebär att plattformar som Facebook, Google och Youtube, måste ha licens för att publicera utdrag ur nyhetspublikationer – till exempel i samband med länkning. Syftet är att de stora jättarna ska dela med sig av intäkter som genereras av innehåll som andra äger upphovsrätten till, som exempelvis journalistik. Kritikerna kallar det ”länkskatt”.
Artikel 13 handlar i grunden om vem som ska ansvara för att upphovsrättskyddat material inte görs tillgängligt av användarna på sajter som Youtube och Facebook.
Bägge förslagen har dock förändrats en del under resans gång konstaterar Daniel Westman, jurist som är specialiserad på it-relaterad juridik.
När det gäller artikel 13 så har det med tiden blivit tydligare att de som ansvarar för en tjänst också är ansvariga för vad deras användare laddar upp.
– Det blir inte som i e-handelsdirektivet där man blir ansvarig om man känner till något olagligt utan att agera men inte har något strikt ansvar för att hitta olagligt material eller förhandsgranska, säger han.
Nej, här ska i stället leverantörerna göra rimliga ansträngningar att sluta licensavtal med rättighetsinnehavarna, de ska också göra rimliga åtgårder för att förhindra verk från att laddas upp och också se till att få bort sådant som laddas upp som man inte har rätt till och se till att det hålls borta. I praktiken krävs teknik som identifierar och stoppar uppladdningar – det som kritikerna kallar ”uppladdningsfilter”.
I lagtexten har man försökt bemöta kritiken om att det här skulle sätta stopp för satir och parodier. Men det är komplicerat att veta hur det ska gå till. För om plattformarna blir skyldiga att med rimliga åtgärder hålla material som är skyddat borta så måste de använda någon form av teknik och frågan är då hur den tekniken ska skilja ut parodi?
– Den stora kritiken mot det här förslaget är att det inte innebär någon risk att plocka bort lite för mycket. Det stora incitamentet är att skjuta först och fråga sedan, säger Daniel Westman.
När det gäller artikel 11 så har den slipats av mer och nu krävs inte längre licens för själva länkarna eller vissa mindre delar av en text.
– Fortfarande finns det kritik kvar men min allmänna bedömning är att den inte är lika kontroversiell längre.
Just Sverige är ett av de tre länder där människor engagerat sig mest mot de båda artiklarna enligt Max Andersson, Europaparlamentariker som tidigare suttit för Miljöpartiet men som i dag företräder partiet Vändpunkt.
– Det är vi, Nederländerna och Polen. Men de senaste veckorna har det även blivit en stor debatt i Tyskland, säger han.
Även bland de svenska Europaparlemantarikerna har nej-sidan dominerat.
Moderaten Gunnar Hökmark skrev i en kommentar inför omröstningen bland annat· ”En modern upphovsrättslagstiftning behöver klara av att göra bådadera, det vill säga värna upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och samtidigt främja innovation och nya sätt att ta del av kultur. Vi anser att det liggande förslaget inte når den balansen, utan lägger en oproportionerligt stor börda på plattformarna, vilket spiller över på såväl kulturfrämjandet som Europas möjligheter att vara ett centrum för innovation och teknikutveckling.”
Men i en debattartikel i Svenska Dagbladet förklarar socialdemokraterna Jytte Guteland och Marita Ulvskog i dag varför de i stället väljer att rösta ja:
”Vi kommer att säga ja till de nya upphovsrättsreglerna i dag för att vi vill ta ansvar för att uppnå en bättre balans om upphovsrätt på den digitala inre marknaden och regler som skärper rättighetsinnehavarnas ställning gentemot digitala plattformar och distributörer. De nya reglerna är avgörande för att musiker, låtskrivare, författare och andra kulturskapare och journalister ska kunna försörja sig och få rättvis ersättning även när deras verk sprids och genererar ett ekonomiskt värde digitalt.”
2019/03/26
New