Två jubilarer

Två populära skådespelare har nu uppnått 85 år. Ingvar Hirdwall fyller år idag, medan Björn Gustafson hade sin bemärkelsedag den 30 november. Båda herrarna har satt djupa avtryck i svenskt teaterliv och är värda varsin hyllning.

Ingvar Hirdwall, 85 år idag.

För att börja med Hirdwall. En gång för längesen var han elektriker som gjorde succé med att uppträda på företagets personalfester och bestämde sig för att bli professionell aktör istället. Han gick på scenskolan i Göteborg och blev färdigutbildad lagom till socialdramatiken började blomstra vid Götaplatsen, kring Kent Andersson, Bengt Bratt och Lennart Hjulström. Hirdwall blev en i gänget och var med i de uppmärksammade pjäserna "Flotten", "Hemmet", "Sandlådan" och "Tillståndet".

Det tog tid innan han fick strålkastarljuset på sig. Det var väl egentligen först i rollen som den nersupne Berndt, son till den svårt sjuke Primus Svensson (Carl-Gustaf Lindstedt), i TV-serien "Babels hus" 1981 som han klev ut i offentligheten på allvar. 

Så följde många roller vid Stockholms Stadsteater och därtill ett givande samarbete med regissören Lars Molin i dramaserier som "Tre kärlekar", "Midvinterduell" och "Kejsarn av Portugallien". För barnpubliken blev han gubben Pettsson i 1993 års adventskalender "Tomtemaskinen". 

På senare år har han blivit uppmärksammad för den lilla rollen som Martin Becks granne Valdemar i hela 26 stycken Beck-filmer. Denne något oberäknelige och sällskapssjuka figur har blivit så populär att han fått en egen fanclub på Facebook med över 200 000 gilla-markeringar. Inte illa!

Björn Gustafson, nybliven 85-åring.

Björn Gustafson tillhör den där lilla klicken av begåvningar som lyckas lika bra oavsett om han spelar tung dramatik eller folklig underhållning. Han har ett förflutet på Dramaten där han spelade i uppmärksammade pjäser som "Söndagspromenaden" och "Hustruskolan". På Stockholms Stadsteater gjorde han ett utmärkt porträtt av Carl-Michael Bellman i Lars Forssells "Haren & Vråken". Han gestaltade Kurt i Strindbergs "Dödsdansen" och betjänten Sganarell i Molières "Don Juan". 

Mest älskad är han förmodligen för rollen som drängen Alfred i de tre filmerna om "Emil i Lönneberga", tätt följd av Alfons Åbergs pappa. Utöver filmer, skivor och dataspel har Björn gjort mer än 1 000 föreställningar runt om i landet där han berättat Gunilla Bergströms populära sagor om Alfons Åberg.

Under 1980- och 90-talen fick han skratten att runga på privatteatrarna i Stockholm. "Kuta & Kör", "Skaffa mig en tenor" och "Rakt ner i fickan" hette några av succéerna där Björn fick användning för sin underbara komik och sina säregna tonfall. 

På bio har han lockat fram skratt som Dynamit-Harry i filmserien om "Jönssonligan" och i TV har han roat oss som studierektor Bertilsson i "Dubbelstötarna", "Dubbelsvindlarna" och "Studierektorns sista strid". Den gnällige hyresvärden Lennart i "En fyra för tre" och den spjuveraktige Hersby i "Sjukan" tillhör också Gustafsons lustiga typgalleri. 

Björn Gustafson har hedrats med en rad fina utmärkelser genom åren. Så sent som 2011 tilldelades han Fridolf Rhudin-priset där en del av motiveringen löd: "En farsens, folklustspelens och filmkomikens mästare". Det kan inte sägas bättre!

Läs också:

"Oj då!...en till?!", Folkan 1987-88