Nu är säsongen i full gång för alla nyårsrevyer ute i landet. Revyn har i stort sett försvunnit från de professionella scenerna men ute i landsorten lever den vidare. I Folkets Hus-lokaler och bygdegårdar spelas det nyårsrevyer med lokala förmågor. Dessa ambitiösa glädjespridare lägger ner oräkneliga timmar av sin fritid för att roa sina invånare. Alla som varit med i en revyuppsättning vet att det är ett omfattande arbete.
När jag bläddrar bland mina programblad fastnar jag för Alerevyn som gavs i Skepplanda bygdegård 1985. Ale Teatersällskap bildades 1981 och där ingick ett 20-tal teateramatörer där alla gjorde det mesta själva - kläder, dekor, rekvisita, smink, foto, text, musik m.m.
En nyårsrevy bör spegla året som gått, både på det lokala planet men också det nationella. Från Alerevyn 1985 minns jag särskilt ett nummer med några sörjande pensionärer som sjöng om sitt kära Trollevik, ett äldreboende i Nödinge som kommunpolitikerna beslutat att lägga ner. Synar man programmet kan man se att det skojades med både Carola och Herreys som var omåttligt populära vid den här tiden.
Vi ska vara tacksamma för alla duktiga amatörsällskap som ser till att revytraditionen blomstrar runt nyår. Många unga stjärnskott har börjat sina karriärer i den lokala revyn för att sedan gå vidare till större scener. 1980 bildades LIS, Riksförbundet Lokalrevyer i Sverige, som arbetar med att bevara revykonsten och på olika sätt stötta lokala revysällskap. I augusti varje år anordnas Revy-SM, lokalrevyernas egen guldbaggegala.
Mitt råd; boka biljett redan idag till din lokala revy och få en upplevelse du kanske aldrig glömmer!
Läs också:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar