Välkomna till min värld

Jag hörde en elitidrottare säga att ”så här har vi det jämt”. Det hon menade var karantän under tävlingssäsong, att undvika folksamlingar för att inte bli sjuk och att ständigt vara uppmärksam på om någon i deras närhet skulle hosta.

Även jag känner att omvärlden den senaste tiden börjat leva som jag. Människor lägger upp bilder på nätet av sina hemmakontor som något exotiskt. Jag har jobbat från mitt hemmakontor i decennier och i möjligaste mån kört möten över Skype och telefon. Jag kan t o m ståta med ett riktigt skrivbord till skillnad från Placeras Jesper Norberg som tvingats inreda med sin strykbräda.

Halvvägs in i arbetsdagen har jag i ur och skur lagat mat vid min egen spis och har inte ätit ”dagens lunch” på flera år, men det är inte bara under kontorstid övriga svenskar är på väg ikapp min värld. Jag är sparsam, undviker onödig konsumtion, håller koll på ekonomi i allmänhet och samhället i stort.

Den senaste månaden har det blivit en grej att Melodifestivalen ställts in, liksom alla idrottsserier, mästerskap osv. Så även på medieområdet har min konsumtion normaliserats eftersom jag inte sett Melodifestivalen på över 30 år och hellre tillbringar en kväll med att rengöra kakelfogar med tandborste än framför tv:n tittandes på fotboll.

Ingen vet hur denna pandemiska verklighet ska utvecklas, men kanske blir en av dess effekter att jag kommer att framstå som nästan helt normal.