Lasse Berghagen 75 år

Idag lyfter jag på hatten för sångaren Lasse Berghagen som fyller 75 år. Folkkäre Berghagen har roat  och förnöjt oss i 55 år nu. Det var 1965 som han debuterade på ett IOGT-möte med sin egen komposition "Ragatan på Baggensgatan". Bland publiken fanns en skivproducent som tog honom till Simon Brehm på Karusell vilket ledde till skivkontrakt. Strax därpå träffade han Barbro Lill-Babs Svensson, de gifte sig och fick en dotter. Pressen envisades med att kalla honom för "Herr Lill-Babs" och det var inte alldeles lätt för Lasse att skapa en egen karriär. När han sedan började göra barnprogram i TV, ja då fick han heta "Lasse Barnhagen". På 1970-talet började det i alla fall lossna för den unge låtskrivaren, då kom svensktoppssuccéerna tätt: "Ding Dong", "Hålligång i skogen", "Du som vandrar genom livet", "Breda leenden", "Han är en clown", "Tacka vet jag logdans"... Hans mest älskade visa, den om "Teddybjörnen Fredriksson", kom redan i slutet av 60-talet och har gått i arv från generation till generation. Lasse har blivit något av en symbol för den kramgoa teddybjörnen. Tre gånger tävlade han i Melodifestivalen och vann 1975 med "Jennie Jennie". Han drömde om att få åka ut i Europa och representera Sverige, men eftersom ABBA hade vunnit Eurovision året innan så sändes den internationella tävlingen från Älvsjö utanför Stockholm. "Jennie Jennie" slutade på en åttonde plats.

Men Lasse Berghagen är inte bara sångare, textförfattare och kompositör. Redan 1968 debuterade han som revyartist hos Kar de Mumma på Folkan och blev kvar där i sex år. Roffe Bengtson blev hans läromästare i komik. Det var i 1973 års revy som han slog igenom på allvar som humorist   i rollen som tangokavaljeren "Flirtige Knut". Publiken tjöt av skratt och stod upp i bänkarna och applåderade när långe Berghagen nästan slog knut på sig själv med sina slingriga ben. Efter läroåren på Folkan blev det skådespeleri hos Per Gerhard på Vasan. Först rollen som Trevor i "Sängkammarfars" och därefter den norrländske assyriologen Henrik Fjällner i dundersuccén "Spanska flugan".

På 1990-talet blev han hela Sveriges allsångsledare då han efterträdde Bosse Larsson i "Allsång på Skansen". Berghagen blev om möjligt ännu mer folkkär och tittarsiffrorna sköt i höjden. 

Bara en gång har det skurit sig mellan Lasse och hans publik. Det var i Karlskoga där Bofors tillverkade kanoner och krut. Boforsaffären var på tapeten och Lasse var på Hotell Alfred Nobel och sjöng sina visor. Han avslutade framträdandet med Cornelis fredssång "I natt jag drömde något som...". Raderna "jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut" och "det finns inga soldater mer, det finns inga gevär" blev för mycket för publiken. Flera lämnade salen, en kvinna brast i gråt, en annan skällde ut honom inför öppen ridå och undrade om han försökte såra och provocera folk. Det var självklart inte Lasses mening. Att samla breda leenden och skapa gemenskap har varit hans mål genom hela karriären. Det har han verkligen lyckats med.

Läs också:

"Spanska flugan", Vasan 1981-83

"Kar de Mummas revyhus", Folkan 1970