"En sång att ta hem" kallade Lill Lindfors sin första egna show på Berns Salonger i Stockholm hösten 1975. Lill hade stått på krogscenen många gånger förr men då i sällskap av någon scenpartner som t.ex. Owe Thörnqvist, Anders Linder eller Svante Thuresson. Den här gången stod hon på egna ben. Helt ensam var hon inte förstås, hon inramades av fem fina dansare: Norma Ahlqvist, Sussie Sulocki, Stephan Ahlqvist, Pontus Platin och Kenneth Scherman. Artisterna backades upp av Alain Leroux åttamannaorkester.
Ett collage från Lill Lindfors show på Berns.
Pressens nöjesskribenter var ovanligt eniga efter premiären - Succé för Lill! "Hon har utvecklats och är fullständigt unik i Sverige - kanske i Europa. Sexiga, sensuella Lill finns där hela tiden..." skrev Jan Andersson i Aftonbladet. "Lill Lindfors är just nu stjärnan på Berns. Hela tiden närvarande på scenen bjuder hon på en bubblande, gungande och underbart rolig underhållning", tyckte Dagens Nyheter. "Hon har en skön friskhet när hon sjunger och i monologerna visar hon att hon är en komisk tillgång", konstaterade Gaby Wigardt i Svenska Dagbladet.
Hans Fridlund i Expressen sammanfattade: "Det är roligt, för att inte säga skitkul vid Berzelii park just nu!"
Textförfattarna Åke Cato och Björn Barlach hade skrivit större delen av materialet som framfördes. Här fanns nummer som "Herrar", "Skilsmässan" och den hysteriskt roliga "Operadöden".
"En sång att ta hem" kom att gå för utsålda hus på Berns och fortsatte sedan till Kronprinsen i Malmö och Lorensberg i Göteborg. De bästa numren dokumenterades på en LP-skiva med samma titel.
Läs också:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar